Jag tyckte om att flyga när jag var tonåring, då jag flög till Gotland ibland. Jag tycker också om att åka allt som finns på bland annat Gröna Lund.
Min man Göran tog certifikat för Segelflyg och jag såg att de som ägnade sig åt Segelflyg fick hålla i vingen och springa med i starten så att planet inte skulle tippa vingen i marken.
En dag såg jag ett flygplan uppe i luften där piloten övade på olika avancerade manövrar och han gjorde exempelvis looping och annat. När jag såg det så tänkte jag, och sa för mig själv ”så vill jag också flyga”, men…
I april 1987 skulle jag och några väninnor flyga till Gran Canaria, eftersom jag skulle avvänja min son så jag kunde sluta amma. Väl i planet var det bra, men efter en stund fick vi veta att något var fel på planet. Jag tror det rörde sig om något med landningshjulen. Piloten informerade oss och sa att vi var tvungna att dumpa fotogen över Kattegatt så planet kunde landa, samt att vi skulle sedan gå ner och nödlanda på Köpenhamns flygplats. På plattan stod både brandbilar och andra fordon för vår säkerhets skull. Vi fick sedan spendera kvällen och natten på ett hotell i Köpenhamn.
Vid det tillfället kom jag att bli så flygrädd, så jag tänkte då att jag aldrig någonsin lära mig att vilja flyga själv! När min man tog flygcertifikat så ville jag inte flyga med honom eftersom jag var så rädd.
